Tjänare!
Detta är ett intressant ord. Som hälsningsfras tycks det vara en förkortning av “ödmjuke tjänare”. Av vilket det bildats diverse kortformer: tjänare, tjäna, tjenis, tjenis p*nis, samt den kanske roligaste, mjukis.
Saken handlar också om kronor. “Vad tjänar du?” eller “Hur mycket tjänar du?” Bägge dessa frågor fokuserar på lön och pengar.
Men — man kan besvara den frågan lateralt, kanske med “Mammon”. Eller “Konsten”. Eller “Det sköna”. Då handlar det inte om pengar utan om att tjäna något.
I det första fallet handlar det om vad som kommer till oss, “inkomst”. I det andra om vad vi sätter över oss — ett ideal eller högre princip — och hur vi blir tjänare till denna ovanför oss liggande realitet. (I Mammons fall lite tveksamt med “ovanför”.)
Man kan som sagt göra en syntes av de två aspekterna. “Vad tjänar du på att tjäna konsten?”
Svar: I kronor räknat ganska lite just nu, men jag börjar blir en smula rik på ödmjukhet, och Musan kastar vänliga blickar mot mig ibland…
