Ännu en rotlös högtid. Vad har midsommar med årets mitt att göra? Blommor i håret, dans kring en stång, jaha.
Så här skulle bilden kunna se ut i en annan värld: Midsommar innebär årets växling från Yang till Yin. Stor Yang övergår i liten Yin som växer till sig och blir stor Yin till vintern.
Yin står ju för det kvinnliga så i det genusriktiga, feministiska Sverige skulle man kunna lyfta fram jord, kvinnlighet och Yin. Som komplement, inte opponent, till manlig Yang.
Man kunde börja med en stor manskör som övergår i en liten flickkör. På vintern tvärtom. Sålunda skulle man kunna påminnas (det behövs) om en kosmisk balans som inte bygger på konkurrens utan på harmoniskt samarbete. Ungefär som musik. (Istället för det tjatiga “Nu börjar mörkret…” Svensk optimism som värst.)
I väntan på denna musik tar vi oss en stilla midsommarfika tillsammans med vän.
